8 saker om mig

Mitt hår växer som ogräs. Jag klippte av mig mitt hår i juli 2017, från att ha hår ner till rumpan till att klippa en Bob. Så fin och söt som jag kände mig i den frisyren oj oj oj men jag känner mig faktiskt sexigare och snyggare i långt hår. Jag har alltid haft långt hår men när jag var tretton år valde jag att klippa kort och det var alldeles för kort. Frisören klippte tio centimeter mer än vad jag ville och jag var så ledsen. Några år senare när det äntligen hade vuxit valde jag att klippa av det igen. Det vart super fint men nu sprarar jag ut igen och det känns bra men lite jobbigt. Det är krävande att ha långt hår hörni.

Känner mig inte lika mycket ensam och rastlös. Något jag delade med mig av til er för ett tag sen var att jag kände mig väldigt ensam och lätt rastlös. Vet ni vad? Det är nästan helt borta nu och jag tror att det är tacklare tärningen. Jag känner sån tillhörighet med bloggen och det är bra för mig att gå till gymmet och få ut lite känslor och energi.

Sällskapssjuk är vad jag är och jag är beroende av att vara omgiven av människor. Det här är något jag har märkt på senaste tiden och jag är tacksam över att jag la märke till det här nu ,för enda sen dess har jag kunna göra saker för att må bättre. Jag är beroende av närhet och det är ganska viktigt för mig, ibland behöver jag mer och ibland mindre. För ett tag sen kunde jag vara ledsen utan att veta varför och nu när jag känner så försöker jag att umgås mer med människor och omge mig av positiv energi och då blir jag på mycket bättre humör direkt.

Pommes är min paradrätt. Jag äter pommes så pass mycket att jag blirkallad för pommes. Hahah ni kan ju förstå hur mycket pommes jag äter då... Heheh

Jag är livrädd för döden. Det här är något jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om, vilket jag kanske gör senare jag är inte säker. Men jag är så rädd för döden eller rättaresagt så har jag respekt för döden. Jag är rädd för att förlora mina nära och kära, usch blir ledsen av att tänka på det!

Nära till mina känslor. Enda upp till att jag var sexton år har jag hållt in mina känslor och aldrig visat mig ledsen för något men när jag fyllde sjutton och träffade P hände något. Jag har väldigt nära till mina känslor och ibland är det bra och ibland är det bara jobbigt. Men jag är nog mest tacksam över att jag kan visa känslor, det har blivit mycket lättare för mig själv och jag har inte lika mycket inom mig.

Dagdrömmer. Jag har börjat dagdrömma väldigt mycket om saker jag vill ska hända i framtiden. Åh jag har ganska mycket drömmar som jag verkligen vill ska gå i uppfyllelse! När jag dagdrömmer kan det ibland bli så att jag inte ens är kontaktbar hahah.

Om du inte svarar på sms tror jag något är fel. Om jag sms.ar med någon och det tar ovanligt lång tid för den att svara eller om jag snapar med en person och den personen öppnar men inte svarar tror jag att något är fel. Jag vet inte varför jag känner så men det känns som om jag sagt något fel eller gjort något fel. Oftast är det inget som har hänt men ändå så har jag de tankarna.

Gillar

Kommentarer

FridaochTove
FridaochTove,
Fint inlägg, fint att du delar med dig<3
nouw.com/fridaochtove
oliviamalm
oliviamalm ,
Roligt att du gillar det <3
nouw.com/oliviamalm