Sällskapssjuk

En sak som jag har märkt på den senaste tiden är att jag är sällskapssjuk deluxe. Asså jag klarar av att vara ensam om jag själv har valt det men om jag behöver vara ensam när jag inte vill de blir jag helt förstörd... Jag har märkt att jag inte är ensam om det här men kan ni också känna igen er? När jag har valt att vara ensam mår jag bra, jag gör saker som jag vill fixa och mår bra av att umgås med mig själv. Vissa stunder kan det faktiskt vara väldigt skönt att bara få vara och inte ha några måsten. Men när jag är ensam när jag inte vill blir jag jätteledsen och känner mig så dåligt på något sätt som jag inte riktigt kan förklara. Det är så påfrestande för mig och jag vet själv att varje gång jag måste vara ensam och inte vill de blir jag helt förstörd.... Det är något jag måste ändra på, det kommer ju inte att hålla i längden!

Som ni kanske förstår så är det jättejobbigt men det är också viktigt att jag lär mig att hantera båda situationerna. När jag är ensam brukar jag som sagt passa på att fixa massa saker. Exempelvis så brukar jag städa, blogga, plugga, rensa garderoben, åka och träna, gå och panta burkar eller vad som helst. För när jag är sysselsatt blir det att jag inte tänker på att jag är ensam på samma sätt. Vilket som underlättar det för mig. En annan sak som jag brukar undvika när jag är ensam är att ligga i sängen för länge. Det är något med att ligga i sängen för länge som gör mig galen. Hahah jag blir ledsen och börjar tänka otroligt mycket. 

Vad brukar ni göra när ni är ensamma? Har ni några knep som funkar?

Gillar

Kommentarer